Fick en fråga förut om hur mycket jag tränar med mina hundar egentligen och om jag inte är rädd att jag förstör och stressar mina hundar (framför allt valpen) med all denna träning.
Vilket fick mig att tänka, hur mycket tränar jag egentligen, när tränar jag och vad är det jag tränar.
Jag skulle nog säga att jag tränar konstant hela tiden under deras vakna tid. Med det menar jag att jag tränar framför allt Karin på att; inte bita på möbler, träna stadga vid mat-tider dvs inte hoppa och leva rövare när mat serveras, inte äta ihjäl sig på våra händer eller på Märta, gå i koppel, inkallning, inte hälsa på allt och alla, inte äta sten/fimpar/tuggummi, berömma den kontakt hon bjuder på självmant utan att vi pockar på uppmärksamhet, vara trygg i bilen, upptäcka innehållet i skåp, klippa klor, titta i öron/mun, bära och pussa på hon, ha hon i famnen, upptäcka nya platser...ja, listan kan väl göras oändligt lång men allt detta tränar vi väldigt ofta för att hon ska bli en trevlig hund att ha i vardagen.
Träningspassen däremot, som jag ibland filmar sker några gånger per dag och vissa dagar inte alls. Våra träningspass är några minuter långa eller x-antal-godisar-långa. Jag försöker planera hur jag vill lägga upp träningspassen, exempelvis "träna kontakt - 8 godisar och 2 lekbelöningar, hon ska söka självmant kontakt 4 ggr, sedan ska vi gå baklängesgående 6 grr, 2 steg godis - 4 steg lek - 1 steg godis - 5 steg lek - 3 steg godis - 3 steg godis, därefter pausa, eventuellt upprepa efter vila (5-10 minuter) beroende på hur trött hon är).
Karins dagar går mestadels ut på att sova, pinka inne, försöka härja upp Märta som ibland kan vara lite svårflörtad och leka :) Ett alldeles ypperligt valpliv :)
Nedan visas en film när vi under gårdagen tränade apportering, kändes skönt att få ett avbryt efter all denna rally som jag ängande mig åt igår, hade kurs för nybörjare :).
Här visar jag en såkallad "vardagsträning", jag vill inte gorma och skrika efter för att de ska hålla sig nära mig, utan jag vill att dom ska hålla koll på mig och var jag går någonstans. Så här stannade jag bara upp för att se om de kom springades, vilket de gjorde :)
Vilket fick mig att tänka, hur mycket tränar jag egentligen, när tränar jag och vad är det jag tränar.
Jag skulle nog säga att jag tränar konstant hela tiden under deras vakna tid. Med det menar jag att jag tränar framför allt Karin på att; inte bita på möbler, träna stadga vid mat-tider dvs inte hoppa och leva rövare när mat serveras, inte äta ihjäl sig på våra händer eller på Märta, gå i koppel, inkallning, inte hälsa på allt och alla, inte äta sten/fimpar/tuggummi, berömma den kontakt hon bjuder på självmant utan att vi pockar på uppmärksamhet, vara trygg i bilen, upptäcka innehållet i skåp, klippa klor, titta i öron/mun, bära och pussa på hon, ha hon i famnen, upptäcka nya platser...ja, listan kan väl göras oändligt lång men allt detta tränar vi väldigt ofta för att hon ska bli en trevlig hund att ha i vardagen.
Träningspassen däremot, som jag ibland filmar sker några gånger per dag och vissa dagar inte alls. Våra träningspass är några minuter långa eller x-antal-godisar-långa. Jag försöker planera hur jag vill lägga upp träningspassen, exempelvis "träna kontakt - 8 godisar och 2 lekbelöningar, hon ska söka självmant kontakt 4 ggr, sedan ska vi gå baklängesgående 6 grr, 2 steg godis - 4 steg lek - 1 steg godis - 5 steg lek - 3 steg godis - 3 steg godis, därefter pausa, eventuellt upprepa efter vila (5-10 minuter) beroende på hur trött hon är).
Karins dagar går mestadels ut på att sova, pinka inne, försöka härja upp Märta som ibland kan vara lite svårflörtad och leka :) Ett alldeles ypperligt valpliv :)
Nedan visas en film när vi under gårdagen tränade apportering, kändes skönt att få ett avbryt efter all denna rally som jag ängande mig åt igår, hade kurs för nybörjare :).
Här visar jag en såkallad "vardagsträning", jag vill inte gorma och skrika efter för att de ska hålla sig nära mig, utan jag vill att dom ska hålla koll på mig och var jag går någonstans. Så här stannade jag bara upp för att se om de kom springades, vilket de gjorde :)
Jag älskar de där små sakerna som jag liksom gör i vardagen med hundarna - belönar ett spontant fotgående, tränar balans på en omkullvält trädstam, stadga/ögonkontakt vid maten osv osv. Jag kan inte se hur det kan göra skada, tvärtom så tycker jag att det stärker mina aktier som flockledare. Jag tar initiativ, det händer roliga saker runt mig och med mig. Det syns lång väg att Karin är en glad, harmonisk valp och inte alls stressad. Älskar skytten och den glada svansen när hon får göra det bästa en retriever vet, nämligen apportera.